Jag lever!
För er som har undrat vart jag har tagit vägen kan jag nu berätta att jag är hemma i kära Svedala. Sista veckorna i Boulder försvann väldigt fort, mycket på grund av att vi hittade på mycket roliga saker. Men det var mycke plugg oxå. Finals-veckan är väl kanske inte den roligaste veckan, då slutprov i alla kurser ska avklaras. Klarade mej ändå bra och kan känna mej nöjd med mina betyg.
Den 9e maj satte jjag mig alltså på planet hem mot Sverige. Det var lite med blandade känslor faktiskt. Kändes himla skönt att åka hem för att träffa familj, släkt och vänner igen, men jag visste att jag skulle sakna Boulder och alla där otroligt mycket. Jag måste säga att jag känner mej otroligt lyckligt lottad att jag har två platser på jorden som jag trivs så bra på.
Väl hemma i Sverige kämpade jag mej igenom några dagar som en jetlaggad zombie och drog sedan till Norge för att fira 17e maj. Och ni som inte redan visste det - Norrmän är galna! Jag kom till Oslo i lagom tid för att se Alexander Ryback krossa allt motstånd i eurovision song contest på kvällen den 16e maj, då började festen, som sedan fortsatte långt in på småtimmarna den 17e. I Oslo bodde jag hos Henny, som jag träffade i Boulder när hon läste engelska där i höst. Chloe, flickvän till min teammate Arman, kom även hon och hälsade på. Vi tre hade några roliga dagar i Oslo innan jag begav mej vidare till Göteborg för lite tråkigare saker...
I Göteborg var det en begravning som väntade. Aldrig roligt med sådana tillställningar, men ceremonin var väldigt fin och vi kommer nog alla att minnas Ingegerd med sitt glada skratt. Med i Göteborg fanns även mina nya, söta kusiner. Med dom, och självklart Markus och Pia, besöktes Liseberg. Jag som älskar karuseller och bergodalbanor var i sjunde himlen, och jag imponerades även väldigt av Katia. En tuff 7årig tjej som minsann skulle åka alla dom läskigaste attraktionerna, och visst gjorde hon det, skrattandes hela tiden!
Nu är jag tillbaka i Sumpan och fördriver just nu tiden med att träna, njuta av sommaren och träffa kompisarola. Försöker även hitta ett jobb, men
Den 9e maj satte jjag mig alltså på planet hem mot Sverige. Det var lite med blandade känslor faktiskt. Kändes himla skönt att åka hem för att träffa familj, släkt och vänner igen, men jag visste att jag skulle sakna Boulder och alla där otroligt mycket. Jag måste säga att jag känner mej otroligt lyckligt lottad att jag har två platser på jorden som jag trivs så bra på.
Väl hemma i Sverige kämpade jag mej igenom några dagar som en jetlaggad zombie och drog sedan till Norge för att fira 17e maj. Och ni som inte redan visste det - Norrmän är galna! Jag kom till Oslo i lagom tid för att se Alexander Ryback krossa allt motstånd i eurovision song contest på kvällen den 16e maj, då började festen, som sedan fortsatte långt in på småtimmarna den 17e. I Oslo bodde jag hos Henny, som jag träffade i Boulder när hon läste engelska där i höst. Chloe, flickvän till min teammate Arman, kom även hon och hälsade på. Vi tre hade några roliga dagar i Oslo innan jag begav mej vidare till Göteborg för lite tråkigare saker...
Chloe, jag och Henny på 17e maj frukost
I Göteborg var det en begravning som väntade. Aldrig roligt med sådana tillställningar, men ceremonin var väldigt fin och vi kommer nog alla att minnas Ingegerd med sitt glada skratt. Med i Göteborg fanns även mina nya, söta kusiner. Med dom, och självklart Markus och Pia, besöktes Liseberg. Jag som älskar karuseller och bergodalbanor var i sjunde himlen, och jag imponerades även väldigt av Katia. En tuff 7årig tjej som minsann skulle åka alla dom läskigaste attraktionerna, och visst gjorde hon det, skrattandes hela tiden!
Nu är jag tillbaka i Sumpan och fördriver just nu tiden med att träna, njuta av sommaren och träffa kompisarola. Försöker även hitta ett jobb, men
Kommentarer
Trackback
